Recensioner och utställningar

101: 09-08-2010                                  "..and there was light"
Eriksbergshallen


Som ni tidigare har läst så fick jag en dagsresa till Göteborg, besök på utställningen "and there was light" i Eriksbergshallen och en middag, till födelsedagspresent av min sambo. Idag bar det äntligen av, nästan i sista sekund då den stänger ner och flyttar vidare den 15 augusti. Väl på Centralstationen i Göteborg letade vi reda på rätt buss och tog oss till utställningen. Sittandes på bussen inser jag orsaken till den svikande publiken, de stora konstnärerna i all ära, men handlar inte framgång om "location, location, location". Här sitter sambon och jag sittandes på en buss som är halvfull, åkandes ut i till hamnen i Göteborg. Hamnen?! Jag frågar sambon varför i herrans namn kan ett företag (som Excellent Exhibitions AB) har för anledning att lägga utställningen i det området. Det ultimata läget vore mer centralt kan jag tycka. Avlägga en visit under lunchen, när man har vägarna förbi. Tankarna går till konversationen på Nya Vågen i P1, när utställningen skulle öppna, där Isabella Nilsson, chef för Göteborgs Konstmuseum, Gabriel Byström kulturchef på GP samt Henrik Jutbring från Göteborg & Co diskuterar begreppet tillgänglighet. Här fastnar debatten om utställningens så att säga interna tillgänglighet, innehållets tillgänglighet för alla målgrupper. Men för besökarna ska ena ta del av den informationen och kunskapen krävs det att skolklasser m.m verkligen kommer. Man har missat utställningens externa tillgänglighet helt och hållet. Det vill säga, var utställningens finns, närhet till kommunikationer och andra kulturella attraktioner. Men okej, det tar faktiskt bara 10-15 minuter med buss, vilka går med goda intervaller. Hemsidan är tydlig med vägbeskrivning på alla tänkbara transportsätt. Synbarligen är utställnings ansvariga medvetna om den problematiken.
Väl där och ska köpa inträdesbiljett upptäcker jag nästa bidragande orsak, biljettpriserna är inte av denna värld! 225 kr för en vuxen att få ta del av utställningen, om man jämför med andra muséer i Göteborg som tar 40 kr för inträde. Det är viktigt att göra en distinktion mellan denna utställning och de uställningar som finns inom den fasta kulturvärlden i Göteborg. För det första är detta ingen fast utställningplats, utan det är ett evenemang precis som en konsert, fotbollsmatch, folkfest och liknande. Anledningen till det är företaget Excellent Exhibition som är projektledare för "and there was light". På deras hemsida står det:
"Excellent Exhibitions AB:s affärsidé är att projektleda,


producera och marknadsföra internationella utställningskoncept


inom konst, kultur och vetenskap."
Alltså är själva utställningen, evenemanget en vara som ska säljas in och marknadsföras för att sedan gå med vinst. Ett externt företag har investerat i evengamanget och därav måste få tillbaka i alla fall de satsade pengarna. Till skillnad från de muséer i Göteborg som får statliga bidrag för att beriva sina verksamheter, som dessutom inte enbart lutar sig mot sina utställningar utan är aktiva inom forskning, utbildning och är samhällsbidragande. Skillnaden består allstå i syftet och målet, för muséer runt om i Sverige är syftet att utbilda, informera det svenska folket och bidra till samhällsutvecklingen. Eftersom bidrag ges från staten har institutioner ett ansvar gentemot folket, vilket leder till att processen inte behöver vara vinstgenererande. Medans för evenemang som "and there was light" med externa företag involverade, blir hela kalaset en del av ekonomivärlden och ska utföras på deras premisser. Jag menar att delmålet är att marknadsföra dessa stora konstnärer från renässansen, men slutligen en chans till att tjäna pengar på samhällsnyttan. Jag lägger ingen vädering i det, utan menar att en kombination av statliga institutioner och externa evenemang är av yttersta vikt för att ge en bred repotoar för det svenska folket. Sedan är det upp till var och en var intresset ligger och hur mycket pengar det är värt.
Jag kan bara se till mig själv som konststuderande och har stor passion och intresse för konsten, att 225kr lägger jag gärna på denna konstupplevelse, medan min sambo skulle kunna lägga samma pengar för att gå och se IFK Göteborg spela en fotbollsmatch på hemmaarenan.

Utrustade med hörlurar och "fjärrkontroll" (voiceguiden) startar vi vår utställning. Ingången är knappt belyst och vi omhuldas av mörker. Efter några kroksvängar framträder äntligen konstverken, enda ljuskällan är spotlights riktade mot tavlorna, skisserna och skulpturerna. Medens förstår jag titeln på evenmanget och stämningen och mentaliteten som vill förmedlas. Medeltiden säga vara den mörka tidsåldern (den kan diskuteras, men inte här), när renässansen kom började ljuset strömma in i samhället och människans liv, intellekt och omgivning. Utställningen visar det i det fysiska rummet genom just denna strategi, helt genialiskt!
Riktar fjärrkontrollen mot verket och klickar, guiden börjar tala i hörlurarna och ger en kompakt, koncist och relvant information. Helt plötsligt är det bara jag och konstverken. Jag lyssnar drömskt till rösten i mina öron och insuper den renässans energi som omringar mig. Objekten som ställs ut är av blandad karaktär. Det finns äldre manuskript och böcker i montrar, vilket jag brukar invända mot. En bok ska bläddras i, läsas och känna materialet mot händerna ( enligt min personliga åsikt) för att kunna uppskattas till fullo. Oftast ses boken med ett uppslag i en monter, när man egentligen vill bläddra och läsa vidare. Mina behov blev nästan tillgodosedda då utställningen har anammat multimedia teknik på en helt ny nivå, som jag tidigare aldrig upplevt på utställningar. Bredvid varje monter med böcker, finns en touchscreen där jag kan bläddra och läsa i utställningsobjektet. Helt underbart, jag fick nu äntligen ta del av helt annan information än vad ansvariga ville visa mig.
Det är huvudpoängen med hela utställningen, besökaren gör sin egen uställning, som min sambo så vackert uttryckte sig. Jag väljer vilken information jag vill lyssna på och jag kan stå i mörkert och se framför mig en upplyst tavla och verkligen insupa hela konstverket. Upplevelsen är personlig, intim och informativ. Bara jag och tavlan existerar, samtidigt som jag hör i mina öron information som ökar min förståelse för tidsepoken. Det är högt i tak och rummen är avgränsade med svarta väggar eller tyger, avskärmar mig från verkligheten därute och låter alla mina sinnen insupa renässansen.
Dock riktar jag skarp kritik mot renhållningen! Bara för att det är mörkt, ser man fortfarande de stora dammtussarna på golvet. Vissa enorma, och ändå var sambon och jag där när utställningen precis hade öppnat. Kan tyckas för många en bagatell, men om nu konstverken är så värdefulla att det behövs säkerhetsvakter, kan jag tycka att damm och skräp inte skulle passa i samma miljö!
Men annars, hatten av för arrangörerna och kritiken i media är bara skitsnack! Kom in i 2000-talet där konstvärlden tillhör upplevelseindustrin!